Ett smultronställe norröver...

För en tid sedan fick jag möjligheten att följa med en vän norrut i landet. Det var ett erbjudande jag hade svårt att tacka nej till då jag på något vis, precis just då, längtade efter frisk luft och ny miljö. När jag var liten tog mina föräldrar med mig och mina syskon på husvagnssemester. En av dessa alla resor gick just uppåt och målet var Tärnaby. Mer norrut än så har jag nog aldrig varit. Hur som helst så vet jag att trots att många av mina semesterminnen ifrån denna resa inkluderar kalla kvällar, mygg i mängder, tvagning i en iskall älv och syskonbråk ;), så är det ändå minnena av den fantastiska naturen som tar över. Jag minns vyerna, färgerna, det klara vattnet och framförallt känslan av frihet. När jag nu återigen tog mig norrut märkte jag att min känsla jag hade då verkligen var befogad. Naturen, luften och miljön var fantastisk och jag kan ibland känna en viss längtan att återigen få vandra utmed en gammal grusväg och bara njuta av allt det vackra runt omkring mig samtidigt som jag känner hur den rena luften ger kraft åt mina lungor :).

Bilden ovan visar en sorts mossa/lava. Min vän berättade att den är ett bevis på att luften är ren. Den trivs nämligen ingen annanstans. Jag blev fascinerad, tror aldrig jag har sett något liknande tidigare. Under en promenad såg jag mossan på flera håll. De satt på grenar i träden och svajade i vinden, likt änglahår i en gran :).

En låda med hyllkantsremsor för påsktider.

I samband med att jag och min vän blev vänner berättade han om sitt gamla hus som han hade uppåt i landet. Huset hade hans mormor och morfar haft och de drev en lanthandel i husets undervåning. Enligt uppgifter ifrån min vän fanns butiken i huset redan 1909 men hans morfar köpte det inte förrän 1943 och drev sedan verksamheten fram till 1968 då den stängdes ned för alltid. En av anledningarna till att jag tyckte att denna resa skulle bli intressant var för att jag skulle själv få se hur det såg ut, det gamla hustet i vilken det bedrivits handel under många herrans år. Det bästa av allt var att det fanns mycket bevarat sedan den tiden, inte i huset möjligen men i en bod bredvid :).

När min vän öppnade dörrarna till boden, var jag som en flicka på skattjakt...

Fler fantastiskt vackra hyllkantsremsor.

Dekoren är otroligt vacker, tänk vad de kunde förr :).

En låda med sytråd.

Stoppgarn.

Vi hittade t.o.m. en gammal förpackning med Samarin och en tillhörande glasflaska.

Förutom hyllkantsremsor, sytråd och mediciner hittade vi dessa hårnålar, så himla snygg förpackning.

Det fanns en hel pärm full med gamla tapetprover. Jag tog kort på några av dem.

Ny kökstapet kanske :)?

Till barnrummet?

Den här tapeten skulle jag gärna ha i min nuvarande hall, den skulle göra sig snygg bakom min teakbyrå.

Som ni säkert förstår var jag alldeles lyrisk efter besöket i den lilla byn i norr :). Att få kika in i svunna tider och ta del av alla saker som gömde sig i kartonger i boden var en upplevelse. Min snälla vän såg förstås till att jag fick några gåvor med mig hem, hyllkantsremsor, samarinflaskan, hårnålar etc. :).

Huset, i vilket butiken legat i var väldigt mysigt. På övervåningen, där vi bodde var mycket gammalt bevarat. Det var väldigt charmigt och trevligt. I ett teakskåp hade jag turen att hitta en hel hög med gamla damtidningar ifrån 50-60 talet, som jag satt och bläddrade i på kvällarna. Utsikten ifrån "salen" var otroligt vacker och jag avundades verkligen min vän som har möjligheten att njuta av detta ställe i princip när han vill. Lyckliga han :). På nedervåningen i huset, där butiken en gång legat hade en familj hyrt in sig. Det fanns dock detaljer utanför huset som skvallrade om att det en gång i tiden varit annat än endast ett bostadshus. Vid infarten stod nämligen en gammal bensinpump (som ni ser på bilden ovan). Om kvällarna lyser lampan på toppen av pumpen, väldigt fränt om ni frågar mig :). I det lilla röda huset till vänster i bilden fanns gamla köksskåp och en del gammalt fint porslin som får en annan att dreggla ha ha!

Tänk vad mycket fina ställen det finns runt om i vårt avlånga land och tänk sådan tur att det finns människor som ser värdet i det gamla och inte bara tänker på att rensa och modernisera saker och ting.

Jag niger och tackar för denna upplevelse.