Releaseparty, Billy Momo, Scandic Malmen

I måndagskväll var jag inbjuden till Billy Momos releaseparty på Scandic Malmen på söder. Jag hade sett fram emot denna tillställning men in i sista sekund visste jag inte om jag skulle kunna gå eller inte då jag legat hemma i influensan. Ibland får man dock prioritera och offra sig lite för upplevelsens skull :) .

Bandet skulle börja spela klockan nio och ganska så precis när klockan var slagen och bandet tog de första tonerna gled jag in igenom dörrarna på Malmen och den lilla baren. Tyvärr hade jag inte fått med mig någon som ville eller kunde göra mig sällskap men jag visste att några skulle dyka upp senare och dessutom var jag ju lite mer än bekant med en i bandet :) .

Jag hade hoppats på att jag skulle kunna ta några bra bilder på Billy Momo och tog därför med mig min kamera. När jag insåg att kameran återigen gjorde mig besviken, på grund av det dunkla ljuset i lokalen, la jag undan kameran och fokuserade mig istället på bandets framträdande.

Jag har gjort misstaget en gång att fokusera för mycket på att kameran skulle fungera perfekt att jag nästan missade hela upplevelsen. Det var för ett antal år sedan när jag var i Spanien och jag var ute på en tur på sundet mellan Gibraltar och Marocko. Förhoppningen var att jag skulle få se delfiner. Efter ett antal timmar och när hoppet började försvinna helt så dök en hel delfinfamilj plötsligt upp vid båtens sida och det kändes som att jag var i himlen. Så klart ville jag dokumentera denna fantastiska händelse men precis i detta ögonblick gick kameran sönder. Den var helt förstörd, antar att den blivit utsatt för fukt eller liknande. Jag var så frustrerad över att kameran inte fungerade och försökte att göra allt jag kunde för att åtminstone få en bra bild på delfinerna. De var ju bara på en armlängdsavstånd ifrån mig. Tillslut sa min dåvarande sambo till mig att lägga bort kameran och istället fokusera på vad som faktiskt pågick där och då. Han sa att allt ändå skulle finnas kvar i mitt hjärta. Motvilligt la jag bort kameran och sedan upplevde jag ett ögonblick av total lycka :) .

Nu kanske jag ändå inte kan jämföra Billy Momo med denna otroliga naturupplevelse men vad jag vill få fram är att jag har lärt mig av mina misstag.

Bandet spelade i ungefär en halvtimme och då de är så fantastiskt bra blev de förstås uppmuntrade av publiken att spela en extra låt. Enligt min mening var Billy Momo lika bra live som på skivan, kanske lite bättre då det alltid är häftigare att uppleva saker "in real life" så att säga.



Jag vill särskilt passa på att framhäva Mårten som spelar munsspel i bandet. Lyssnar ni på "Nothing left to lose" och "Untitled" så hör ni hur otroligt talangfull han är. Mäkta imponerande, jag menar hur många kan spela munspel? Har jag tur kanske jag kan charma till mig några lektioner. Tänk om Fröken Pralin en vacker dag drog fram ett munspel ur kjolstyget och plötsligt började spela en liten trudelutt ;).

Video med Billy Momo, "Untitled" (i vilken Mårten spelar munsspel, en favorit för min del).

Efter att bandet spelat ett tag gled även Mrs Murphy och Amelie in i lokalen. De hade varit på "Fashion Week Party" innan och var så otroligt snygga. Håret hade tydligen de fixat på Retroella.
När bandet spelat klart blev det barhäng och lite mingel. Kvällen hade en del överraskningar att bjuda på, bl.a. blev det allsång för Oscar (medlem i bandet) som, när klockan slog 00.00, fyllde 40 år och jag själv överraskades av lite andra trevligheter men det, mina kära läsare, håller jag för mig själv ;).