Under Kastanjen

Känner ni igen er om jag säger att det finns vänner som man träffar över till exempel en fika och som man alltid har en trevlig stund tillsammans med. En sådan där vän som man alltid kan vara sig själv med och som man kan prata med och diskutera livet med men så säger man: "det här gör vi om snart igen" och så går tiden och nästa gång man ses så har det gått flera månader?

Jag har några sådana vänner, som jag tycker väldigt mycket om men som jag inte träffar till vardags så att säga. Dock är de lika viktiga i livet som de vänner som finns där hela tiden och som jag umgås med regelbundet. 

I söndags fick jag och en sådan vän, kära "Shanti"och hennes fina hund Lilah, äntligen ihop tiden så att det passade oss båda att ses och ta en fika :). Sist vi sågs var nog i våras så det var verkligen på tiden :). 

Jag har ju hittat mitt lilla smultronställe, "Under Kastanjen", så dagen till ära föreslog jag att vi skulle ses där. Och så blev det.

"Under Kastanjen" är en favorit då platsen det ligger på lika gärna skulle kunna vara en plats i Spanien eller Frankrike. Det ligger nära en gå gata där alla människor går men det är inget som märks utan det är väldigt lugnt och fridfullt. Jag bara "älskart"!

Shanti och Lilah under kastanjen

Kvällen innan jag och Shanti möttes, för att ta en fika och uppdatera oss om vad som hänt den sista tiden i varandras liv, var ju jag på Burleks. När jag skulle välja fika tyckte jag att inget kunde ju därmed passa bättre än att smaska på en "Tuttkaka" :). 

Yummy!

Jag och Shanti satt och pratade och myste länge på fiket. Vi tog påtår på påtår och snackade och snackade. Lilah var tålmodig och låg mest och sov :).

När det var stängningsdags började vi så smått att röra på oss och när vi kom ut hade det börjat att mörkna och gatorna var tömda på folk. Det slog mig hur vackert det var i omgivningarna och att det måste vara en väldigt häftig känsla att vandra runt på dessa gator efter en sen kväll eller tidig morgon, när livet liksom lagt sig eller inte riktigt kommit igång. Ska nog prova det någon dag/kväll :).

Lilah, en italiensk vinthund.

Ja, det blev en mysig avslutning på helgen och jag hoppas att jag får möjlighet att träffa Shanti och Lilah snart igen. Tänk att vi har varit vänner i över 20 år! Jag antar att det ligger något i att sann vänskap består :).